http://youtu.be/ZXlCeKBWfaA

Det är fantastiskt att vara någons käraste, det betyder obeskrivlig mänsklig glädje, det betyder att stjäla eld från himlen. skrev Delphine de girardin (1804-1855)

Allahjärtansdag är en dag då man uppvaktar sina nära och kära.

Tänk om man kunde göra det för jämnan, att man tar mer tid för varandra.

Tid och pengar är två fiender för oss, som kan få oss att tänka på vår alla måsten och glömma det viktiga ”varandra”, och det vi helst vill göra.

Att vara ödmjuk är något som håller kärleken på topp. För man är inte perfekt själv.

Man behöver inte ha världens bästa saker för att ha människor som tycker om en, ty en riktig kärlek kan inte värderas med allt guld eller pengar i världen. ”Glöm inte att kärleken är den mäktigaste kraften på jorden” skrev Nelson Rockefeller(1908-1979). Grattis alla läsare på allahjärtansdag.

Låt mig avsluta texten med mening från Ordspråksboken "Var rädd om ditt hjärta, ty därifrån utgår livet"

Claire Nilsson

Till

• Claire Nilsson

mening är vad mening är

jag är född, och jag är här

Älskar dig av hela mitt hjärta

Ett liv utan dig är helt borta

Du är min kära

Och du är mig nära

Min älskade känner du likadant

Även om jag är en pedant

Älskar dig sådant...

GE MIG ÖLBURKEN OCH LÅT MIG LEVA IGEN!!

Vinden blåser kallt, och hösten knackar på dörren, för att visa sina starka levande färger. Man önskar att tiden ville gå lite saktare, så man kunde hinna uppleva ännu mer. Vad kommer härnäst? Jo, snart är det fredag, lördag, söndag … och stan lever upp av skrik, buller och svordomar, som aldrig förr, och värst av allt – efter helgen läser man i måndagens tidning om vår tids elände, om en och annan som har bråkat och skadat sig själv, eller någon annan rejält på grund av att denna person och dennes umgänge varit påverkade av alkohol och andra droger. Är det så vi vill leva? Är det så framtiden ska vara?

Nej! Vakna upp! Livet går fort och snart är man inte ung längre. Då ser man sig omkring och frågar sig själv: "Vad har jag åstadkommit med mitt liv? Vad ska det bli av mig?"

Det är tyvärr alldeles för många som känner att ölburken ger liv. Men är det verkligen så? Eller är det snarare tvärtom? Den tar livet från oss och får oss att göra dumma saker, speciellt om det är en "överdos" - någon måtta får det vara.

Några exempel ur vardagen:

En femårig flicka söker ett familjhem pga. att hennes mamma är alkoholist. Det är verkligen

synd om flickan, men också om mamman som har fött upp och uppfostrat en individ. Hon tvingas nu lämna sin dotter och följa flaskan istället.

En elev i skolan gör någonting dumt; läraren säger ifrån och gör något för att visa var gränsen går. Läraren riskerar åtal.

Barnen är vår framtid och de visar vilka föräldrarna är, så det är vi själva som väljer hur vi vill ha framtiden. Det finns mycket att fundera över innan man tänker på att skaffa barn. Man tänker efter, till och med innan man skaffar en ny cykel. Men är vi beredda att ta vårt ansvar när barnet kommer?

Det är inte bara att föda barn till världen, och sedan tro att allt är klart. Vår föräldraroll har vi på livstid, även när barnen är stora och myndiga, men det betyder inte att man ska vara en diktator. Livet tillsammans bidrar till vår utveckling och mognad, och genom att lära känna den man valt att leva med och sina barn, lär man känna sig själv.

Att leva tillsammans är en utmaning – men också en möjlighet. Mycket ska fungera i ett långvarigt parförhållande: vänskap, romantik, sexualitet, villkorslös kärlek, samarbetsförmåga och – ofta – föräldraskap. Svek och försoning, skilsmässa och mycket annat påverkar våra barn. Man kanske tror att barnen inte ser, hör eller förstår allt, men i slutändan så gör barnen mycket av vad de har hört och sett hemma.

Stress är en naturlig faktor som gör att man kan klara av olika svåra situationer, men man kan bli svårt sjuk om man får en överdos av stress. Samhället begär ett högt tempo, konkurrens och besparingar. Nya och mer avancerade datorprogram introduceras och kräver engagemang och nytänkande. Ett ständigt och ökande informationsflöde strömmar över oss. Detta har fått till följd att allt fler personer känner sig stressade och utbrända.

Vad kan den enskilda människan göra för att förbättra sin situation?

Kanske genom att lägga av med sina "måsten", eller att stanna upp ett tag och se hur man själv mår, eller kanske tänka sig att det värsta som kan hända är att få sparken från jobbet, lättare sagt än gjort?

En het sommarkväll; vacker himmel, och solnedgången höll på att måla himmelen med olika färger, brandgul, röd, rosa, målen svävade runt där med sina guldkanter. Förtrollande att se på solnedgången och även att skriva om den. En konstnär behövdes då, för att kunna göra ett porträtt av denna naturliga tavla. På en bänk vid Vättern satt vi morbror och jag. Vi beundrade himlen och underverket vi såg på.

"Vad är det som gör livet värt att leva?" den var min fråga till min kära morbror när han var hemma hos oss innan dödens vita vingar kom och tog honom ifrån oss alla. Speciellt hans små söner och hans fru, oh, va livet kan vara orättvist ibland, men det är en del av äventyret.

Jag var ledsen och allt kändes så hopplöst, då han svarade och sade:

Att söka ett svar på frågan om livets mening är förknippat med mycket motstånd och svårigheter. Han sade också mycket mer, men jag kunde inte begripa något av hans filosofiska svar. Han anade det och sade att man behöver inte söka mening med allt här i världen, för man kan bli besviken om något inte råkar vara som man har tänkt sig.

Tex. Jag har känsla av oro och ångest inför sjukdom och död. Jag har en önskan att om jag måste dö "vilket hittills är en naturig faktor och ett måste, alla måste dö inklusive du och jag", vill jag inte veta när, hur, eller var, jag ska dö. Jag respekterar döden och alla dess innehåll, och jag vet att alla kommer att dö någon gång.

Innan jag svävar i det okända, så hoppas jag att få tillbringa min sista tid i hemmiljö med mina nära och kära kring mig. Jag vill absolut inte tänka på mitt skrämmande öde med sin ovisshet. Jag tycker att du bör göra det samma också, istället för att besvära dig med alla tankar. Lev livet en dag i taget, man kommer att dö nu eller senare, så lev lyckligt i stället vad som än händer.

Du var en vis man, morbror… jag saknar dig så… jag tog dig förgivet…

Om du kunde komma tillbaka… så jag kunde säga hur mycket jag bryr mig om dig.

Jag kan inte göra något åt något så jag lämnar allt till en högre makt, det är bäst så.